Gott Nytt År!
Gott Nytt År!
önskar Anton med föräldrar.
(Vilken tur att mutor inte är olagligt)
Sammanfattning 2oo8
1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Åkte för första gången utomlands utan föräldrar
2. Höll du några av dina nyårslöften?
Jag lovar varje år att sluta bita på naglarna och det gör jag faktiskt inte längre; tror dessvärre det bara är ett graviditetssymptom.
3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Ja, min storebror och hans Emma till en liten Ludvig!
4. Dog någon som stod dig nära?
Min undulat Totte
5. Vilka länder besökte du?
Turkiet
6. Är det något du saknar år 2008 som du vill ha år 2009?
Ett hus
7. Vilket datum från år 2008 kommer du alltid att minnas?
5/6 = Studenten
9. Största misstaget?
Klippte bort större delen av mitt hår i Turkiet
10. Har du varit sjuk eller skadat dig?
Nej inget allvarligt i alla fall
11. Bästa köpet?
Svår fråga. Men jag svarar: Turkietresan
12. Vad spenderade du mest pengar på?
Mat, Turkiet och Ikea
13. Gjorde någonting dig riktigt glad?
När gravtestet plussade (22/8)
14. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2008?
Duffy - Merci
15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Gladare
16. Vad önskar du att du gjort mer?
Umgåtts mer med mina vänner
17. Vad önskar du att du gjort mindre?
Minskat intaget av go'saker
18. Hur tillbringade du julen?
Traditionsenligt med mor & far, mormor, morfar, syskon med respektive och barn, svågerns mamma och japanskan Mari hemma hos föräldrarnas i villan i Kåge
19. Blev du kär i år?
Inte mer än jag var förra året och det var inte lite!
20. Hur många one night stands?
Sådana behövs inte
21. Favoritprogram på TV?
Idol och Äntligen hemma
23. Bästa boken du läste i år?
På smällen: från A till Bebis av Ann Söderlund och Hannah Widell (blev även detta år endast en bok utläst från pärm till pärm)
24. Största musikaliska upptäckten?
Att jag är bättre än Johan på singstar
25. Något du önskade dig och fick?
Morgonrock och tofflor. En mysdress i plyschmaterial. Buzz!!
26. Något du önskade dig men inte fick?
Njae.. trodde jag skulle få åtminstone en ansiktsmask.
28. Vad gjorde du på din födelsedag 2008?
Anordnade en hemlig överraskningsfest hemma hos mej för mej och mina flickvänner
29. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?
Om badrummet hade blivit fixat! (samma som förra året)
30. Hur skulle du beskriva din stil år 2008?
Svenssons alá miniatyr deluxe
31. Vad fick dig att må bra?
Dagar då jag, johan och Anton hittade saker tillsammans och de gånger jag fick tid att umgås med tjejgänget.
32. Vilken kändis var du mest sugen på?
Sugen är ett mycket komplicerat ord...
33. Vem saknade du?
Låter kanske konstigt; men mej själv vissa stunder.
34. De bästa nya människorna du träffade?
Min brorson Ludvig såklart!
Mari
Desserten är även den en personlig japansk favorit; vaniljglass med grönt te!
Låter kanske lite smågalet men ack så gott!
Här visas en bild när Johan och Anton tillreder efterrätten enligt de instruktioner de fått
och slutligen en bild på våran personliga japanska kock; Mari!
Julnytt
Som vanligt avbryts tvtittandet av det årliga julbordet som man som alla andra år trycker i sig på tok för mycket av. Men gott var det. Därefter kommer det som jag tycker är det allra bästa med hela julafton; väntan på tomten!
Till slut kom dom äntligen!! Inte bara en utan tre stycken! eller i alla fall två tomtar och en, ja.. muterad lucia? Lika kul varje jul då de gör som en egen lite show varje år.
Många paket fick jag trots att jag inte ätit min spenat var dag och alla blev jag lika glad över; ingen nämnd ingen glömd. Anton tröttnade på alla paket som befanns i hans hög så det blev en hel del raster i paketöppningen för honom men det är ju egentligen ganska smart; då räcker paketen längre så nästa år kommer jag nog göra som honom även om vi i vår släkt brukar låta var och en öppna ett paket i taget medan de övriga ser på - det tar lite längre tid och man får suga längre på karamellen vad gällande öppnandet.
Juldagen åkte vi till Högheden och spenderade några dar; även där avnjöts ett julbord och en del klappöppningar.
Nu är vi åter hemma i Skellefteå och idag har vi gjort schtaaan. Mellandagsrean är ett måste även om jag inte alls skulle köpa något. Jag kom hem med ytterligare några fler servettringar för att kompletera samlingen vi fick i julklapp. Det blev även en ljusslinga som jag faktiskt hittade på rea och bara liiiiite annat småkrims. Vi passade även på att storhandla så här inför nyårs som i år faktiskt blir hemma hos oss.
Egentligen var det meningen att vi skulle vara smidiga och catera nyårsmaten i år men vart vi än ringde runt så var det fullbokat! Plan B fick bli att helt enkelt ställa sej och tillreda middagen själv. I afton har jag och Johan suttit och diskuterat fram och tillbaka vad vi ska tillaga och till slut enades vi ihop en trerätters meny som jag tror blir helt perfekt och framförallt supersmaskig!
Näe; nu är det bäst att gå och göra något vettigt.
God fortsättning på julen!
Fick en superfin bild på min morfar Knut och
mina föräldrars hund Riffa som jag bara måste få dela med mej!
Julaftons morgon
Vi blev överväldigade och satt genast igång med spelandet och ja, inte helt oväntat så vann Johan över mej men vi kom överens om att om han får vara bättre på Buzz så får jag vara bättre än honom på Singstar även om man inte riktigt kan dra samma jämförselse över de två spelen. Riktigt superduperkul spel och nu vet jag precis vad vi ska spela på nyårs!! Tack till Berit och Leif!
Efter ett par timmar vaknade våran son och han var sådär lagom mysig och ville helst av allt bara ligga och gosa med pappa Johan i soffan, vilket han fick.
Därefter kom han ihåg att idag var en mycket speciell dag och han hämtade genast ett paket till både sej själv och sin far. Och som barn på julafton skyndade de sej att riva upp papperet. Och jag kan lova att det var glada miner både från far och son när de upptäckte att paketen innehöll varsin skruvdragare. Här nedan följer sekunderna från start till användning - skulle tippa det tog max 2 minuter. Nu återstår bara för mej att önska en riktigt GOD JUL!
Uppesittarkväll
Nu är vi åter hemma och det är bara en timme kvar till midnatt, kanske bäst att man gör tidig kväll så man orkar med morgondagen. Julstämingen finns, jag känner det.
Johan - Jag börjar känna mej vuxen
Jag - Öh.. jasså? hur menar du?
Johan - Jag kan känna att det är gott med ett glas vin
Det låter så vuxet.. undra om jag också är lika vuxen. Vi får väl se efter förlossning och amning hur jag ser på saken, jag tvivlar fortfarande.
Tomorrow christmasday
Det blev en jättrevlig kväll hos Sandra och Gustav precis som jag förutspått. Vi bjöds på plankstek och det är ju inte varje dag man äter så gott. Anton var i sitt esse när han upptäckte de fyra katterna som mer än gärna busade med bollarna han kastat till dem. Det jag ångrar är att jag inte tog med kameran och förevigade kvällen men men det är lätt att vara efterklok. Hoppas verkligen inte det dröjjer ett år till nästa gång trotts de närmare 14 milen som skiljer oss åt.
Senare på kvällen lämnade vi Älvsbyn och begav oss mot Högheden. Jag som starkt ogillar att färdas i Norrlands skogar i mörker satt på helspänn i 12 mil och spanade efter vilt framförallt älgar som är min största skräck att krocka med. Plötsligt stod de där framför oss mitt på vägen, två vuxna älgar och två fjolåringar och de verkade inte rädda ett minsta dugg för våran bil trotts att Johan tutade på dem. Till slut tog vi oss förbi dem och fortsatte färden men det dröjde inte länge innan jag såg något längre fram; med mitt dåliga mörkerseende så frågade jag chauffören "vad är det där framme??" Johan tittade lite längre fram på vägen och svarade "vaddå? en vägpinne??" Tydligen så såg han inte lika lång fram som jag gjorde för helt plötsligt körde vi jämsides med ett sextiotal renar som snyggt och prydligt gick uppradade två och två på motsatt körfält. Vi tog oss fram till Högheden till slut även om klockan hann bli mitt i natten.
Idag är dagen före julafton (för er som missat det) och egentligen känner jag ingen större julstämningen men det är när man pratar med Anton om julafton, tomten och alla klappar som man åter kan känna det där pirret i magen som man hade när man var yngre. Anton längtar verkligen och han vet med säkerhet vilka julklappar under granen som är hans och han har väldigt svårt att låta bli att gå och klämma på klapparna, precis som jag. Men ännu har vi inte tjuvöppnat ett enda! Jag försökte få Johan att gå med på att öppna bara en julklapp ikväll men han sa bestämt nej.. typiskt, det blir att vänta till imorgon bitti då vi tre får öppna varsin morgonklapp. Jag tror den äkta julstämningen kommer lagom till imorgon när vi packar bilden och drar kosan mot Kågewalley!
Nu står Johan i köket och förbereder fårsteken som är hans bidrag till morgondagens julbord. Förresten så har Johan kommit på ett arbetsnamn till han i magen. Det blir tillsvidare Neo men jag garanterar er att det inte blir någon Neo som får behålla sitt arbetsnamn som tilltalsnamn när han väl är ute. Anton kallade vi för Teo när han bodde i "enrummaren" och inte var det någon Teo som kom ut. Några mer seriösa namnförslag har vi inte för stunden eller jo, om det blir en flicka så är namnet klart, ett dubbelnamn blir det men mer än så vågar jag inte avslöja. Killnamn har vi inte ett enda som vi är överens om, men det är ju inte akut ännu.
De ringde nyss från bmm, urinvägsinfektionen är inte helt borta *suck* tydligen så har jag två olika bakterier och en av dem är borta men den andra var mer slitstark så nu blir det att skynda sej till apoteket och hämta ut mer piller. Jag gruvar mej. Tur är i alla fall att jag inte har några symptom av infektionen så jag slipper kissa rakblad som vissa påstår att det ska kännas som. Åååååh.. det här var ingen kul julklapp.
Nu ska jag gå och be min hårstylist till sambo att färga håret på mej. Ha de!
Myskväll hela helgen lång
Till bion kom vi och vi såg premiären av Yes men med Jim Carrey och Zooey Deschanel i huvudrollerna. Som vanligt blir filmerna med Carrey lite smågalna men jag kan verkligen rekomendera filmen. Man skrattade filmen igenom och visst fick man sej en liten tankeställare för som titeln säger så handlar det om Jim Carrey som bestämmer sej för att säga Ja till allt (självklart har han tidigare sagt nej till det mesta). Personligen kände jag igen mej i delar av det han gjorde; tex att inte svara i telefon när okänt nummer ringer - det skulle aldrig falla mej in. Jag ska inte avslöja för mycket... men jag rekomenderar den om ni söker en skrattfilm som får en att må bra.
Jag och Johan fick en helmysig kväll tillsammans. Tre år som ringbärare, bara att inse - tiden går fort.
Idag åker vi till Sandra och Gustav i Älvsbyn och hälsar på - kan inte minnas när vi sist sågs.. var det ett år sedan?? Ska bli kul! Jag och Sandra har känt varann sen vi båda bar blöjjan och med åren har vi vuxit upp och på senare år har vi inte alls träffats lika mycket som "förr i tiden" men man ska vara glad oför det lilla, en gång per år är ju mer än ingenting i alla fall. Tror kvällen kommer bli supertrevlig!
Senare ikväll åker vi vidare till Högheden och spenderar de sista dagarna fram till jul..
Det är mycket som händer idag men jag får absolut inte glömma att idag kommer Mari till Kåge!!! Utbytestudenten från Japan som bodde hos mina päron under ett år. Ska bli riktigt kul att få fira julafton med henne i år!
Näe nu är det ags att sluta blogga för idag; måste skynda mej nu att göra i ordning Anton så vi kan ta brummen och åka iväg.
Over and out
Jag sitter och ser på tv när Anton frågar
"Får du se på pappas tv??"
Johan moppar golvet när Anton utbrister
"Det där är mammas skurhink!!"
Det är kanske dags att ändra på rutinerna här hemma en aning ;)
vecka 23
Några år senare när jag och min drömprins flyttade ihop så fann jag i botten av en av hans flyttkartonger en likadan lampa; tydligen så hade han haft en likadan John-blundlampa när han var liten och före det hade hans mamma haft den. Tyvär hade skärmen som i orginalskick täckts av en röd papp gått sönder och det enda jag kunde göra var att köpa ett nytt tyg till skärmen. Jag valde ett tyg guld. Banden och fransarna hittade min mamma på en affär i Stockholm och därefter kunde min mormor sätta ihop en ny skärm. Otroligt fin blev den och ännu vet jag inte var den ska få sin plats, men upp på vägen ska den!
Idag har magen gått in i vecka 23 av 40 och idag passade vi på att memorera magen på bild.
Ja, vad ska man säga.. det finns inget att dölja längre.
Jag läste någonstanns att om bebisen skulle födas nu så har han en liten chans att överleva, rätt häftigt men jag hoppas för allt i världen att han håller sej inne i ugnen tills han är färdiggräddad. Om ni undrar varför jag skriver han så är det för att det är vad jag tror det är tills motsattsen kan visa det andra.
Här under följer familjeliv.se utlägg om vecka 23.
Vecka 23. 19 dec - 25 dec 2008
Kroppen: Man kan känna hur barnet rör och vänder på sig genom magen. Ännu finns det gott om plats i livmodern. Det går även att urskilja i vilket position barnet ligger, kanske genom att man känner något ganska kantigt som t.ex kan vara ett skulderblad. Ibland kan det göra tillfälligt ont i sidan som kan orsakas av att livmodermuskulaturen töjer sig mycket.
Barnet: Barnet är ca 20 cm lång och väger ca 500 gram. Barnet reagerar på olika sorters ljud som musik och röster. Barnet ligger ofta och suger på sin tumme. Huvudhåret har börjat växa ut och en del barn kan ha riktigt tjockt hår redan som nyfödda. Barnet hickar väldigt mycket när det ligger i livmodern, ett nyfött barn hickar också ofta. Nu är det mer kännbart och känns igen som ett rytmiskt dunk.
En gran så vackert grön
(Granen fryser för den har inga kläder! "antoncitat" )
Vi delade upp arbetet på så vis att Johan fick göra det tråkiga dvs få ner granen rakt i foten + sätta dit ljusslingan. Jag och Anton väntade tålmodigt vid sidan av tills vi fick klartecken att börja klä granen med det lilla pynt vi äger. Det gick riktigt bra för mej och Anton. Jag höll mej till de mer traditionella att sätta en julkula lite här och var medan Anton väckte ny inspiration hos mej; han satte så många julkulor som rymdes på en och samma gren och faktiskt; det blev himla läckert!
Efter stök och bök med påklädningen så blev det till slut klart och då återstod endast plåtningen av julgranen och trots att det blev närmare trettio bilder på kameran så blev inte en enda bra!! Jag vet inte om vi ska skylla på kameran eller mej; troligtvis mest den sistnämnda men det börjar kanske bli dags att spana efter en ny kamera på mellandagsrean (för jag antar att fler exemplar av mej i samma årgång inte finns kvar).
A som i Anton
Decemberlängsta
Vi åkte "akut" till Högheden på tisdagsafton för att agera valpvakt under onsdagen. Anton tackade adjö för det gångna året på förskolan Kompassen och passade på att ta jullov; fast vi lovade att återkomma redan nu på onsdag för att julfika.
<En supermysig bild på gossebjörnarna fr.v Jänta, Bruno & Birk.
Under förra veckan blev det mycke utomhusliv då det är något som Anton verkligen uppskattar och längtar efter att få göra varje gång vi åker till farmor och farfar. Att vara utomhus och leka i stan är inget man ens kan jämföra snölivet i Högheden med. Måste även tillägga att det blev en hel det skoterkörning för lillprinsen också; som han tjatat hela vintern kändes det inte mer än rätt.
Lucia firade vi i mörker. Vi klev upp redan vid 7tiden på lördagsmorgon för att traditionsenligt se luciafirandet på televisionsapparaten tillsammans med ett flertal koppar fyllda med rykhet mjölkchoklad, saffransbullar och pepparkakor! Efter programmet somnade vi alla om och vaknade åter upp ett par timmar senare; då till ett stort mörker. Hela byn var mörklagd och det var bara att vänta ut strömavbrottet.. timme efter timme. Tänk vad man är beroende av elektricitet! Mysigt blev det när hela huset lystes upp av stearinljus och vi tvingades till det mer sociala livet att prata med varandra istället för att sitta framför antingen tv eller dator. Helt ärligt så tycker jag att det kan få vara strömavbrott lite mer ofta. Vi 17tiden var det fortfarande avbrott och vi bestämde oss för att åka till Arvidsjaur för att se årets luciatåg. Anton var helt faschinerad av flickan med de brinnande ljusen i håret även om han nog tycke det var lite smålsäkigt när hon gick förbi vår bänkrad för då kröp han snabbt ihop med huvudet mot mitt bröst och vägrade titta på lucian förrän hon stod på säkert avstånd från honom. Mycket vackert och fint; julstämningen på topp även om träsmaken i baken blev något som distraherade mej mycket efter första timmens sång.
Här nedan följer några tappra försök av farmor Berit att ta ett fint julkort på sonsonen,
men jag tror de flesta bilderna blev till ett enda stort leende för skådaren istället
då de visat sej att Anton hellre spexar på kort än sitter lugnt och fint i en stol och ler.
På söndagen bar det åter av mot Skellefteå. Anton hade säsongsavslutning på simningen och kan numer tittulera sej som groda efter att han börjat för två år sedan som grodyngel och kämpat sej uppåt. Vi får se hur det blir med simningen efter jul. Han ska få simma extra två gånger till med Delfinsimmet efterssom vi missat ett par gånger. Sen kommer vi nog ta uppehåll under vårterminen och koncentrera oss på att bli en till i familjen. Anton älskar verkligen livet i vattnet så vi kommer garanterat inte att sluta helt utan det blir nog att vi simmar igen till hösten; fast då alla fyra!
På tal om bebisen i magen. Tiden går så fort nu!! Det sparkas och bökar på för fullt i min mage och det är jätteroligt. Jag är nu i vecka 22 enligt familjeliv.se. Från och med nu har jag inget foster i min mage mer; nu kallas det lilla livet för ett barn. Barnet är ca 19 cm lång och väger 400 gram. Barnets ögonlock täcker hela ögat och nu finns det ögonbryn. Naglarna är så långa att de täcker fingertopparna. Lungornas luftrörsträd förgrenas och lungblåsorna utvecklas. Utvecklingen går frammåt med andra ord och jag mår riktigt bra! Dock börjar det bli nalta bökigt att ligga på magen (som är min favoritsovställning) och vaderna har börjat gro (lite för mycket enligt mej). Jag dricker vatten i samma mängd som en elefant och har nu börjat känna mej tjock och framförallt ful även om Johan säger att jag är både söt och jättefin. Jag vill verkligen försöka njuta av graviditeten för personligen tycker jag att det är jättevackert med gravida kvinnor men när jag själv är i den sittsen så kan jag har svårt att förstå att jag en gång tyckt så. Jag skyller på hormonerna.
Nu har min amaryllis slagit ut och den är vackrare än någonsin!
Just denna färkombination har jag nog aldrig sett; trodde att de antingen var helröda eller helvita.
Otroligt vacker är den i alla fall!
Nu är det dags att lugna ner sej en stund med allt bloggande. Jag känner att jag har fått skriva av mej det jag ville även om jag gärna berättat lite mer om gårdagskvällen men just nu orkar inte fingrarna knappra mer på tangenterna.
Glad Måndag!
Nalle Puh
När du trillar ner på någon räcker det inte
att säga att du inte kunde hjälpa det,
när allt kommer omkring kunde han förmodligen
inte heller hjälpa att han hamnade under dig....
För att visa, att man inte alls blev
rädd när man hoppade till,
kan man hoppa upp och ner ett par
tre gånger liksom för att motionera sig.....
Om en person du talar med inte tycks lyssna, var tålamodig.
Det kan helt enkelt vara så att han har lite ludd i ena örat.
Fastän det är förfärligt gott att äta honung,
så finns det ett ögonblick alldeles innan man börjar äta den,
som är nästan ännu bättre.
Änglatoffler
Barnvagnsdjungeln
Jag bokstavligen Älskar våran Emmaljunga duo edge combi. Den har allt man kan önska sej och lite till! Den är trogen som en hund och klarar vilken terräng som helst. Nu till mitt "cafélattemamma-problem". Sufletten är solblekt som bara den och Johan säger att det inte spelar någon roll för bebisen kommer inte att bry sej. Jag hörde av mej till Barnes Hus och frågade vad en ny suflett skulle kosta och som svar fick jag 2195 kronor (!!!!!!!!!) Skulle jag idag köpa en exakt likadan vagn på blocket så skulle jag inte behöva betala mer än 2000 kronor. Typiskt. En ny vagn tänker jag inte köpa utan det får helt enkelt bli så att jag använder den solblekta sufletten - det är ju faktiskt sant; det är bara jag som kommer att störa mej på den (och vem bryr sej om det) och bebisen lär ju bara använda liggvagnen under sommaren så till hösten/vintern kommer vi nog att införskaffa oss en annan vagn. Jag får helt enkelt stå ut i sex månader.
Hårtoffs!
Äntligen äntligen ÄNTLIGEN!!!
Efter incidenten i Turkiet för fyra månader sedan så kan jag idag för första gången sätta upp mitt hår i en liten toffs!!
Jag längtar verkligen tills jag kan börja göra mina "Johanna-frisyrer" igen och tills jag kan gå till frissan och få en någorlunda vettig frisyr. Jag tror jag ska boka in en klipptid i april/maj någon gång.
(<"Turkiet-incidenten". Lite för kort för min smak)
Uppesittarkväll
Kvällen kunde inte blivit bättre även om vi nog kände alla tre att vi var runda som bollar efter allt godissnaskande som vi bakat under dagen. Det blev den traditionella knäck och isschokladen samt även några nya modeller som cornflakeskakor, minttoppar och puffkola. Jag bjöd även på mitt tidigare verk; moccakola och Johans baileyskulor. Mitt soffbord var proppat med dessa godsaker och som tur var rymdes även Erikas cheesecake baserad på pepparkakor och lingon, SMASKENS! Till detta såg vi filmen Mamma Mia... kan inte tänka mej att vi kunde haft roligare.
Antons trivdes även han som fisken i vattnet, förrutom att hans ögon var stora som fotbollar när han såg allt godis; dessutom hade han två tjejer som gjorde allt han ville för honom; läste böcker, badade honom, lekte hund m.m.
Till middag bjöd jag på tomtegröt, vörtlimpa med russin och julskinka - julstämingen var garanterat på topp!
Idag är det söndag. Johan kom hem efter att spenderat natten hos Fredrik och Emmas i deras nya hus så nu är Johan helt betagen; han vill också ha hus. Visst vill även jag men som jag vet så fattas det ett jobb för att kunna ta lån till ett hus så nu har Johan verkligen fått eld i baken efter ett jobb, jag kanske ska skicka iväg honom till Fredde & Emma lite oftare.
Ikväll blir det mysafton med Johan - det var länge sen. Vi ska nog se en julfilm och jag ska bjuda Johan på allt gottgott som blev kvar från igår, det kan han behöva. Trevlig kväll.
Pappa Johanna kokar knäck
Blev sent igår. Vaknade till liv på riktigt vid 9-tiden då Anton smetat in hela sej själv med min hudkräm. Tjugo minuter senare knackade min kaffesugna mamma på ytterdörren. Hon skulle spendera dagen på stan och bad mej komma vid lunchtid för att medverka som smakråd till valet av ett par tapeter som kommer att sitta i mitt gamla rum; numer gästrum. De tapeter som det till slut blev är väl kanske inte något jag själv skulle ha valt men jag och min mor har väl aldrig riktigt haft samma stil. Ett par 30-tals inspirerande matta tapeter med en ljus botten och på detta ett väldigt mönstrat tryck av gyllende blad och påfåglar. Tror ändå innerst inne att det kan bli rätt läckert. Efteråt bjöd mamma på fika vilket självklart uppskattades.
Väl hemma igen dröjde det inte länge innan min mormor och morfar kom på besök. De fyllde på frysen med ÄLG och lite annat smått och gott. Jag är så himla tacksam över att jag slipper köpa kött för med min ekonomi så hade det helt enkelt inte gått (har för tillfället ingen inkomst alls förrutom Antons barnbidrag). När vi lyxar till det här hemma så blir det falukorv och det är inte särskilt ofta. Mormor hade även med sej en limpa som hennes vännina Malin bakat. Finns det något mer underbart gott än hembakat bröd? Anton åt upp 1/4 av limpan till kvällsfika så även han känner skillnaden på köpes och hemmagjort.
Efter besöket åkte jag och Anton till Maxi för att helghandla. Det blev bland annat en hel låda clementiner! Jag och Anton tryckte inte bara en clementin under tiden vi såg boliboma tillsammans. Gott gotti gott gott!
När Anton väl lagt sej för kvällen bestämde jag mej för att rätta till ett misstag jag gjort tidigare i veckan. Jag hade lovat Anton att göra 7-minuterskola men dum som jag var så hällde jag upp smeten alldeles för tidigt så det stelnade aldrig. Denna gång tänkte jag göra rätt dock med ett annat recept. Det började bra men efter ett tag tog kolan över i köket; det var som ett vulkanutbrott!! Normalt sett brukar kolan bubbla lite lagom på svag värme men den här smeten tänkte annorlunda; den valde att ligga lugnt som ett stilla vatten och från ingenstanns hux flux skjuta iväg ett kolaskott. Jag garderade mej med ett stort kastrullock och en grytvante varje gång jag närmade mej. Det var riktigt spännande ett tag och jag visste inte alls hur detta skulle sluta (förrutom att jag skulle måsta sanera både spis, golv och köksbord efter alla utbrott). Jag kände mej precis som pappa Rudolf i avsnittet från Sunes Jul där han ska koka knäck och det slutar med att han måste lägga om köksgolvet och tapetsera nytt.
Tomten är far till alla barnen
Om ni inte är gifta är det socialnämnden som fastställer vem som är far till barnet."
Citatet är kopierat från skatteverkets hemsida med information till blivande föräldrar.
Som jag redan vet så är jag och Johan fortfarande inte gifta med varandra och nu väntar vi vårt andra barn. Som planerna framöver ser ut så lär det inte bli något bröllop för varken mej eller Johan.. känns som att vi inte behöver gifta oss, fast visst vore det trevligt och jag skulle definitivt svara ja om han knäböjde sej men bröllop får vänta; vi vill nog lägga pengarna (ja, för det är väl vad bröllop handlar till en stor del av (70 000 sek ligger genomsnittet på ett svenskt bröllop enligt programmet Plus)) på annat i nuläget.
Men ÅH! det var ju inte det här jag skulle skriva om (klockan är 00:47 och jag börjar bli riktigt övertrött, ursäkta för det).
Angående faderskap - det var dit jag ville komma!! Jag kommer ihåg när vi skulle fastställa faderskapet för Anton. Det var en spännande historia må ni tro. Jag, Johan och lille Anton välkomnades till socialen där det började med att Johan och Anton fick sitta kvar i väntrummet medan jag gick in med en kvinna i ett litet rum där förhöret började om hur jag och Johan träffades, hur länge vi känt varann, om jag haft någon annan vi samma tidpunkt, om vi haft "närgånget" umgänge och exakta datum m.m därefter fick jag lämna rummet och det var Johans tur att bli utfrågad > exakt samma frågor. Efter korsförhöret fick vi tillsammans möta kvinnan som jämförde våra berättelser med varandra (hon satt noga och antecknade allt vi sa under våra enskilda förhör) därefter fick Johan skriva under faderskapspapperna. Som min pappa skämtsamt brukar säga "Faderskapet är inget erkännande det är ett antagande", eller hur det nu var han sa de... Nu till frågan, kommer det bli likadant den här gången med den nya lilla krabaten. Mitt svar på den frågan är; antagligen. Hoppas bara socialnämnen tror på min och Johans story även denna gång, vem vet vem dom kan få för sej att skriva som far till barnet om dom nu har rätten till 100% att faställa det själv. Vem vet; kanske det blir Brad Pitt?
Näe nu måste jag verkligen gå och lägga mej. Känns som att mitt bloggande och min trötthet inte är en bra kombination. Nu ska jag inte skriva ett ord till. Natti natt!
50% färdigräddat
Uträkning utgår från dagens datum: Tors 4 dec 2008.
Min graviditet startade Fre 18 jul 2008.
Min menscykel är ca 30 dagar
Jag blev gravid ungefär Fre 1 aug 2008 (ägglossningen).
Jag är på dag 140 av 280. (50%).
Jag är i vecka 20.
Jag har gått 19 fulla veckor och 6 fulla dagar (v19+6).
Jag är i 5:e kalendermånaden.
Jag är i 5:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Jag är i trimester två.
Beräknat förlossningsdatum Tors 23 apr 2009
Jag har 140 dagar kvar till förlossning.
Vad vore jag utan familjeliv.se som verkligen håller koll på saker och ting åt mej. Men en sak har dom fel på; jag blev inte gravid den 1 augusti och när jag tänker efter så rubbas ju hela systemet om inte den dagen stämmer, ellerhur? Fast egentligen inte; för i Sverige räknar man att man blev gravid på första dagens sista mens och den stämmer ju. Men om nu bebisen väljer att komma ut den 26 april istället för 23; då vet jag vem som hade rätt.
På tal om Mammakläder
Idag finns det tre par brallor som passar mej och som jag känner mej bekväm i hemma i min garderob och det är två par mammajeans och Johans mjukisbyxor. Jag känner mej lite småtaskig som jämnt nallar Johans mjukisar och skulle gärna vela ha ett par själv. Nu har jag hittat drömbrallan!
De är av märket Sobea och kosta 595 kronor. Jag blir nästan illamående av de skyhöga priset men att dom är av velour gör att de känns lite bättre. Tänk så mysigt att få vara ägare av ett par av dessa! Jag skulle definitivt bära dem konstant! Jag får fortsätta drömma.
Förresten; vad är det med stödstrumpor som gör att man genast känner sej 50 år äldre? På grund av mina numer uppsvällda vader så dyrkar jag stödstrumpor! Imorse när jag satt på biblioteket med de andra pensionärerna och läste dagens tidning så kände jag mej genast som en i gänget. Tänk vad ett par strumpor kan åstakomma. Vet egentligen inte vart jag fått det där ifrån att "alla" äldre har stödstrumpor, jag tror minst det är lika många medelålders som gravida som är trogna bärare. Fram för stödstrumpan - den är ju underbar!
Gräsänka
Till saken hör dock att Johan valde att åka redan idag. Då kunde han åka med sin mor till Högheden och troligtvis ta bussen hem på söndag. På så vis har jag tillgång till bilen ifall jag skulle behöva den, vilket jag säkerligen kommer att göra.
I alla fall; nu är jag och Anton ensamma hemma och när han väl somnat så kan jag i princip göra vad jag vill!! Sjunga vilka låtar på singstar jag vill, ladda ner en riktig "Johanna-film" och glo, lägga mej i sängen och läsa nyaste numret av Mama. Men jag har insett det; jag är världens tråkigast gräsänka för här sitter jag med en kakburk och tröstäter med några tårar på mina kinder dessutom har jag jättetråkigt och saknar Johan i massor!
Nu har han snart varit borta i 48 minuter.
Dagens pyssel
Började dagen med en oplanerad sovmorgon. När jag vaknade till liv på riktigt var när Johan stängde igen ytterdörren efter att han gått med A. till förskolan. Då visade uret 20 över 9 - fast jag inte har något arbete att stiga upp till så blir det ändå som att hela förmiddagen är förstörd när man lyxat till sej så, typiskt.
Dagen började åter strax efter 14 då lillgubben var hemma igen. För som alltid när han är hemma; det är då saker sker. Att man kan få sån fruktansvärd energi från barn trodde jag aldrig innan jag själv blev mamma. Otroligt. Jag och han satte igång att pyssla lite med sockerbitar och kristyr. Riktigt roligt och här nedan ser ni koncentrationen och resultatet.
Min snölykta (med värmeljus) och Antons gubbar.
Annars så har dagen bara rullat på.. Johan hållar på att ordna med en tjärlknöl som blir morgondagens middag, det ska bli trevligt! annars har jag inget mer att förtälja om dagen förrutom att min fina hyacint började blomma imorse; nu luktar det jul - på riktigt!
Dagens kap
Jag och Johan har småkikat lite på sånna här babyskydd med en basenhet som gör att man bara behöver klicka fast bilstolen utan att hålla på och tjorva med bilbälten som ska träs i de mest komplicerad knopar innan barnet sitter säkert.
Idag på förmiddagen föll vi över denna. En Akta Graco av 2005 års modell för 500 kronor!!
Vi kunde inte göra annat än att slå till. Rena vrakpriset och dessutom är den snygg.
Pepparkakshus 2008
Tänt var det här
Men som avlsutning på en dråplig helg där mycket gått snett så gör det självklart det även här. Jag tänder eld i micron! Det var inte meningen och jag lovar att jag inte lämnade micron många sekunder utan uppsikt. Till saken hör att popcornpåsen "fastnat" så den stått still på samma fläck i nästan 3 minuter och därav uppstod eldsvåda. Jag skyndar mej och slänger upp micron när jag ser en flamma och smart som jag är lämnar jag det så och flyr skrikande till Johan i datarummet. Helt ärligt, vad hade jag gjort utan min Johan? och egentligen, vad ska man göra när det brinner i en micro??
Denna kväll valde jag att avstå från micropopcornen. Istället ställde jag mej vid spisen
med de gamla hederliga traditionella spispopcornen.