2 Augusti. Huvva vad tiden går fort.

Idag har Fredrik, Emma och lilla Wilda varit hit på en fika. Det är så kul att se Anna med andra bebisar. Man märker på henne att hon ser att det är en som är som hon. Det ska bli riktigt kul att se när de växer upp tillsammans och när de börjar leka! Jag är glad för Annas skull som får en lekkompis och jag är också glad att jag fått någon att prata mammaproblem med.

Dagsförskt foto på världens goaste gullungarna Anna och Wilda! <3 <3 <3

Nu har Johan och tagit motorcykeln till Ica. Förrut så var han inte den som jublade när det gällde att åka och handla, men sen han köpte motorcykeln så behöver jag knappt nämna ordet handla innan han är på väg ut genom dörren med mckläderna på, det är väl ända fördelen med motorcykeln vad jag kan se. Vi ska grilla med min storebror John och hans familj ikväll. Då får jag leka med Ludvig! Anton är i skrivande stund ute och leker med grannpojken Tim. Dom trivs verkligen jättebra ihop! Anna sover i vagnen och jag sitter och avslutar mitt bloggande för stunden.

Tjing

I våras flyttade en äldre dam in i en lägenhet mitt emot vårat hus. Jag och Johan som inte är världens mest sociala med våra grannar sätter namn på dem vi inte vet vad de heter. Den här damen fick namnet Gammeltanten. Det vi inte visste då var att hon och Anton skulle bli bästisar. Varje dag sitter Gammeltanten ute på sin rullator och tar en nypa frisk luft och varje dag är Anton ute och stylar med sin cykel framför henne. Hon har ett riktigt varmt och härligt skratt som hon ofta delar med sej av. Hon är en riktig krutgumma även om hon ser ut att vara 102 år. Idag bjöd hon Anton på karameller. Anton kom genast in och berättade att han fått karameller av gammeltanten. Gammeltanten - ett namn som även Anton lärt sej tilltala henne med. Kanske inte världens smickrande namn, definitvt inte. Dom pratar med mycket med varandra men jag hoppas verkligen inte hon hört vad Anton kallar henne. Antingen får jag smyga ut inatt och läsa på hennes brevlåda eller så får jag helt enkelt fråga henne. När det blev dags för gammeltanten att gå in göra kaffe fick Anton hela den stora godispåsen som gammeltanten köpt. Ni skulle se lyckan i Antons ögon när han kom in och berättade vad han fått. Jag sa åt min son att gå och tacka för godispåsen. Anton går ut på loftgången och skirker ut "TACK FÖR GODISET GAMMELTANTEN!" till svar hör man bara ett varmt och glatt skratt från våran egen gammeltant.

Det här receptet fick jag av min konditor till storasyster när hon jobbade på ett café i Luleå. Jag vet inga muffins som är så goda som dessa även om de är riktigt mäktiga så kan man inte låta bli att ta en till. Världens bästa recept för den med chokladabstinens.

Äkta café muffins!

Ingredienser:

Gör så här

Igårkväll suprisade Johan mej med bio!
Kvällen började med middag i Kåge då min mamma och Anton hade gemensamt födelsedagskalas. Därefter hade Johan ordnat med barnvakt så att jag och han kunde kila iväg några timmar på bio. Vi såg filmen Brüno. Senast jag och Johan gick på bio måste varit.. hm... någon gång efter jul kanske(?) Vi hade planerat att gå på bio innan Annagumman kom till världen men då hon hade lite mer bråttom än vad vi trott så blev det ingen bio. Brüno var... tjaa.. annorlunda. Visst skrattade jag några gånger men Brüno är ingen film jag ser på bio igen.

När vi lämnade Kåge för att åka till bion så hade Anna kolikskrik. Hon nöjjde sej inte ens med en tissetår så arg var hon. Visst var det jobbigt att lämna henne men med tanke på att mamma inte ringt på mobilen så antog jag att allt gått bra. Väl åter i Kåge så var det tyst och lugnt. Anna hade precis somnat av utmattning i vagnen. Stackars gumman hade skrikit i över en timme och totalvägrat att ta flaskan med ersättning. Hon vaknade inte ens när jag lyfte över henne från vagnen till babyskyddet. Jag vet att det inte spelat någon roll om jag varit där eller inte, hon hade skrikit ändå. Det är så fruktansvärt jobbigt när hon skriker - man vill kunna trösta sitt barn men när inget annat fungerar så känns det ändå bäst för mej själv om jag själv får gå och bära min lilla skrikande pjuklarv. Då vet jag att hon åtminstone känner sej trygg även om det kan bli rent hysteriskt jobbigt för mej själv att höra hennes gråt och känna sej otillräcklig.

Det var skönt att komma iväg en stund. Egentid med Johan är ytterst sällsynt numer. 
Men jag kan inte rå för skuldkänslorna som kommer när jag inte funnits där.

Det bästa som finns är att vakna upp tillsammans med er tre!
(förlåt älskling att jag tog kort på dej när du sov)

Idag fyller min gamla mamma 49 år!! Grattis Grattis!!!
Nästa år blir det alltså 50 bast.. hoppas hon bjuder på en utlandsresa då, det kan hon väl göra..hon behöver ju inte bjuda så många. För mej räcker det om hon bjuder barnen med respektive då blir vi ju bara 7 stycken och så måste hon bjuda sej själv och pappa och mormor och morfar - 11 pers totalt. Jag ska lägga fram förslaget på lördag när hon och Anton har gemensamt födelsedagskalas. Om hon då låter positiv så kan hon bjuda med barnbarnen också - då blir vi totalt 16 personer. Helt plötsligt inser jag att det kan bli lite smådyrt att bara bjuda familjen på en resa... men att lägga fram en idé kan man ju alltid göra.

Min mamma

Första sms:et kom redan klockan 07:04 denna morgon från Emelie därefter fortsatte mobilen pipa under dagen med vänliga hälsningar från både Bettan, Erika och mina päron. Har även fått grattulationer av Sandra, Inger & Fredrik och min mormor och morfar.

Tänk att så många bryr sej om mej och min namnsdag!
Inte helt oväntat dök mina svärföräldrar upp hemma hos oss men något betydligt mer överasskande var tårtan de hade med sej! Johan blev nog på riktigt lite avundsjuk då han aldrig blivit uppvaktad på sin namnsdag (påstod han). Men varför ska man ha namnsdagar egentligen? finns det något att fira så ska man väl göra det! men man behöver inte överdriva. Även om inte Johan uppvaktat mej idag (tråkigt nog tycker han inte att namnsdagar ska firas) så kommer jag nog ändå att fira honom - om jag kommer ihåg det den 27 december.

Tack så hemskt mycket till svärmor Berit och svärfar Leif för tårtan!
Bättre svärföräldrar än ni är nog svårare att få.

Titta vad jag hittade i sängen imorse.

Man blir så lycklig varje gång man ser dem.

Anton åkte med sin farmor och farfar till Högheden i eftermiddags och då passade jag och Johan på att ta en kvällspromenad - något vi verkligen älskar att göra. Vi kom på att när vi är ute och går så pratar vi med varandra mer än vad vi ibland gör på en hel dag. Önskar att vi kunde gå ut och gå oftare.