Häromveckan när Anton hade ett utav sina födelsedagskalas lyckades gossen mitt under firandet tömma sin spargris (läs: sparsnigel, då det är en snigel, ingen gris) på golvet i sitt rum.

Genast kom han fram till mej som den lyckligaste och framförallt rikaste gossen i världen och gav mej en krona.
Jag - Tack! vad tycker du att jag ska göra med den här?
Anton - Jag tycker du ska köpa lite mat och kanske frukt!

Tänk så fin son jag har! Som ville skänka sin mor en slant. Eller var det bara en antydan till att han nu hade en smula makt att bestämma vad som skulle prioriteras i hushållet? Jag som trodde att hyra och mat redan var prio ett.

Jag kom i alla fall genast att tänka på en visa som min mormor brukade sjunga för mej när jag var liten och sov över där som fanns i en utav hennes många pixiböcker.

(Om ni är sugna på att lyssna till visan så finns den på Spotify)

Om jag fick fem öre
Text och melodi: Felix Körling

Om pappa ville ge ja en femöring vet mamma,
då skulle ja bli så glad så glad så glad,
då skulle ja köpa så mycke med detsamma,
och ja skulle köpa allt vad ja vill ha.

En docka, en stor, som kan blunda och kan titta,
med kläder så fina skulle köpa ja,
och gräddkarameller jag skulle ge åt Britta,
men hon skulle bjuda ja, när ja vill ha.

Och mamma skulle få en ny hatt och en ny kappa,
och ja skulle ha en muff som Stina har,
och sen skulle jag visa alltihop för pappa
och ge pappa pengarna som sen va´ kvar.