Idag har jag varit på min farmor och farfars grav för första gången i mitt liv. Jag vet, det kanske låter konstigt för vissa, men jag har aldrig vetat var de legat förän jag frågade min far här om dagen. Han har heller aldrig varit där sedan hans egen far dog för 40 år sedan. Enligt bibeln skall de döda ta hand om de döda står det men visst är det är det ändå mysigt att få gå till graven -tända ett ljus och prata lite om hur det var när de levde och minnas tiden då, även om jag inte minns så mycket mer än att vi alltid fick köttbullar i brunsås med kokt potatis och läsk vid varje besök hos farmor. Farfar dog när min pappa bara var 13 år gamal då stod min farmor som änka endast 45 år ung ensam kvar med fyra barn mellan 13-21 år. Hon måste ha varit en stark kvinna min farmor! Som jag förövrig döpt min dotter efter i andranamn.


Texten på graven lyder:
Såsom hjorten träget längtar 
Efter friska källans flod, 
Alltså ock mitt hjärta trängtar 
Till min Gud som är så god.

Har sorterat en hög med papper och anteckningsblock. I ett block hittade jag min dagbok från min och Johans semester i Turkiet 2008. Jag insåg att dessa minnen inte blivit publicerade på min blogg. För ett år sedan tyckte jag detta var en rätt pinsam upplevelse men idag skrattar jag gott åt denna historia och jag är glad att jag antecknade ner den. För visst är det kul med minnen om dock det är en smula pinsamma.

25 Augusti 2008.
Idag har vi varit på stranden och trots att jag bar solskyddsfaktor 15 har jag brännt mej. Det enda positiva är att jag fick en jämn och "snygg" knallröd bränna över i princip hela kroppen. Väl tillbaka på hotellet smörjer Johan in hela mej med ett tjockt lager kylbalsam. Jag bäddar sängen med badlakan för att inte kleta ner någonstans och  ligger där relativt naken och väntar på att kleggan ska stelna. Men vad händer då?

Det knackar på dörren till hotellrummet.

Jag reser mej upp och springer in till badrummet och låser om mej. Under tiden går Johan och öppnar. Utanför står städerskan med en man som tydligen ska fixa våran dusch. Nu står jag alltså i princip jättenaken i badrummet med två främlingar på andra sidan dörren som vill komma in. Jag är vit av kylbalsamet från näsan ner till tårna och självklart finns det inget jag kan skyla mej med då badlakanen ligger kvar inne i sovrummet. Jag ropar till Johan att kasta in en handduk - vilket han gör. Måste även tillägga att det inte är den största handuken i världshistorien.

Jag låser upp toadörren och trots den filmjölksaktiga sörjan jag är insmetad med så hälsar jag på främlingarna innan jag snabbt kutar in i sovrummet tillsammans med Johan. Jag står tryckt bakom sovrumsdörren och lyssnar till skrattet från städerskan som garanterat tyckte jag var en rolig syn.

När jag inte trodde det kunde bli värre så knackar det på sovrumsdörren och denna gång kan jag inte gömma mej.

Mannen som följt med städerskan (troligtvis en rörmokare) behöver låna telefonen som självklart finns i vårat sovrum. Jag står och låtsas som att jag tycker att det är den mest naturliga sak i världen att se ut som jag gör.  I samma ögonblick får jag ögonkontakt med städerskan som ett flertal gånger börjar upprepa "I'm sorry" på extremt dålig engelska.

Nu sitter jag alltså instäng på rummet i fyra timmar! (Om jag inte vill gå ut så här vill säga) Rörmokaren skulle  smeta silikon i duschen vilket medför att jag inte kan duscha under dessa timmar. Suck.

Jag & Johan
Turkiet 2008
<3 <3 <3 <3 <3

så gammal blir Anton idag! Slutar man någonsin räkna månaderna på sitt första barn? jag bara undrar.

Idag har Anton tagit kort på förskolan. Jag längtar till jag får se resultaten!
Jag och Erika har gått broarna. Därefter lunchade vi på Wok & Roll. Mycket gott!!!
Sedan gick vi och hämtade stora A på förskolan.
Gick hem. Slog in de första julklapparna för i år!!! Jag orkade bara slå in fyra stycken plus en födelsedagspresent till lillebror.

I skrivande stund håller jag på att grädda frukostbullar. Jag har bakat dubbel sats av ett recept jag fått av min syster. Visst måste jag erkänna att jag ätit godare bröd men resultatet av ätande väger högre. Magen håller sej i skick och jag är mätt ända fram till lunch utan problem. Idag exprimenterade jag och stoppade ner en näve torkade gojibär i degen. Enligt en kinesisk sägnen skall detta bär stoppa åldrandet.. jag vet inte riktigt om jag ska tro på det, men det är värt ett försök. 21 är en bra ålder.
<gojibär.

<nybakade frukostbullar

Jag har även slängt ihop en liten äppelpaj. Jag hittade nämligen två äpplen i frukskålen som höll på att förfalla, ni vet när dom blir för rynkiga och för mjuka för att ätas - då gör man snabbt en äppelpaj med smuldeg.

Näe, nu är det dags för lite nybakt -det är ju nu dom är som allra godast.  

Ha de gott!


(Emma, när ska vi ut och gå med barnvagnarna??)

Idag har jag och Anna varit på schtaan. Vi planerade att köpa kläder till min lillebrors halloweenfest som han ska ha på lördag i samband med firandet av sin femtonde födelsedag.
(klickbar)
Antons utstyrsel blev enkel - en pyjamas som lyser i mörkret!

Till Anna hade jag planerat denna:
(klickbar)
Dock var den slut!!! Typiskt! Jag skulle ha köpt den då jag såg den första gången för ett par veckor sedan på Lindex. Så nu står Anna utan utstyrsel på lördag. Vi hittade en pyjamas med spöken på Kappahl men den var inte alls lika kul. Vi får se vad jag knopar ihop för något till henne.
(klickbar)
Jag själv tänker klä ut mej till något svart-katt liknande.. jag tror jag kommer se rätt kul ut.
Johan vill inte klä ut sej.. men jag ska nog försöka spöka ut honom ändå på något vänstert.

Gårdagen blev låååångt ifrån vad vi hade planerat.

Planerna var så att Anton och Anna skulle sova hos deras farmor och farfar. Första gången Annagumman sover borta (bortsett från en halv natt i somras då jag och Johan var på min systers 30 års fest). Så långt överensstämde våra planer med verkligheten.

Jag och min älskade sambo skulle umgås med Sandra och Gustav denna kväll och först spela en runda bowling för att därefter förtära en god resturangmiddag. Planerna gick i kras då de visade sej att Johan fortfrande är sjuk. För att ändå rädda kvällen beslutade vi oss för att gå och köpa lite snask och därefter se film. Och visst kändes det märkligt - vi har inte varit tillsammans utan barnen på över sex månader(!) Det kändes konstigt att gå utanför ytterdörren, låsa, och konstatera att man har mobil, nycklar och plånbok på sej. Bara dessa tre ting kändes oerhört naket. Vem bar skötväskan?? Vem höll Annas babyskydd?? Vart var Anton?? Att bara lämna lägenheten på mindre än en minut utan att behöva köa i hallen för att leta reda på sina skor och hjälpa till med påklädnad av barnen kändes jättekonstigt. Det kändes precis som om jag lämnat lägenheten full med brinnande ljus och glömt blåsa ut dem när jag tog stegen ner för trappen och ut mot parkeringen.

Vissa skulle kalla detta semester från barnen. Jag kände mej rent ut sagt arbetslös!!

Hemma igen kröp vi upp i soffan och såg filmen The proposal med bla Sandra Bullock. En romantisk komedi som var betydligt bättre än jag förutspått. Jag brukar alltid förutspå hur romantiska komedier ska sluta genom att bara se de första fem-tio minuterna men denna var lite klurigare. Den rekomenderas!

När filmen var slut så var klockan strax efter 23. Tärda föräldrar som vi är så stupade vi säng för att få sova en hel ostörd natt i sträck. Johan somnade på två röda. Jag låg och läste senaste numret av MAMA tills klockan närmade sej halv ett. Då kunde jag inte hålla mej vaken längre och la ifrån mej tidningen för att puffa till mina kuddar och somna direkt. Men när jag vände mej om i sängen mot min Johan och såg hur fruktansvärt blöt i svett han var kunde jag inte somna. Lakanet på hans sida av sängen var sjöblött och hela Johan var likblek. Jag hämtade tempen som visade 35.8(!!) Han var iskall. Jag brukar alltid puffa på Johan när han ligger på rygg och snarkar - men inte denna natt. Inatt var det ett krav för honom att ligga på rygg och snarka så högt han kunde så jag skulle höra livstecken. Jag var på riktigt rätt orolig. Nu har Johan varit sjuk i snart en veckas tid. Jag tycker så synd om honom. Älskling, lova att bli frisk nu <3








Snart ska jag åka en sväng till Solbacken innan vi åker till våra små trollungar i Högheden. Det är tydligen snö där och jag äger fortfarande ingen vinterjacka. Ska se om jag hittar något vettigt på Intersport. Jag har bestämt mej för att den vinterjacka jag köper nu ska klara många vintrar framöver - och frusen som jag är letar jag något rejält. Jag hoppas jag hittar något jag gillar. Det bli nog något i den här stilen skulle jag tro. Fast mest troligt i svart.

Vi hörs efter helgen.
Ha de gott!

Johan har haft feber i fem dagar nu.
Antons ögoninlammation börjar gå över - nu återstår bara förkylningen.
Jag misstänker starkt att Johan bär på den populära influensan och
jag är mycket orolig över morgondagens trevligheter med våra vänner Sandra och Gustav,
kommer influensan att tvinga oss att utesluta våra planer om bowling och chinamat?

Jag och Anna lämnade sjuklingarna hemma idag och passade på att skjutsa min lillebror till lassarettet denna morgon. Han har nu opererat bort en liten bit av läppen och såg denna morgon ut som Olinda från Paradise Hotell; även kallad Olinda Fiskläpp. Ingen vacker syn men som tur var sjönk svullnaden rätt snabbt och jag kunde skjutsa lillebror tillbaka till sin praktikplats på ÖB där jag (inte helt otippat) shoppade en hel del krimskrams.



Väl hemma fick Anton sina presenter som jag köpt till honom. Stackarn har suttit instängd mellan betongen sedan söndags. Han fick pärlor till sina pärlplattor och ett stort sett med pärlor som man kan göra halsband utav. Något som tillhör hans stora intressen just nu. Han blev superglad!

Johan fick halstabletter & slemlösande för halsen som jag införskaffat på apoteket - bäst att han blir frisk nu.

Anna fick en vattenfylld bitring som man lägger i kylen. Då blir den sval och god då hon gnager på den. Det kliar som rackarn i henns mun nu för tiden. Snart dyker det nog upp något litet riskorn skulle jag tro. Fast iof, det kan dröjja.. Anton var åtta månader innan första tanden blottade sej och Anna kanske är ännu senare.

Till mej själv?? Jag köpte ytterligare en snigel till akvariet!

Nej, jag vabbar inte, jag vaffar. Hemma med Vård Av Familj. Det började redan i fredags då Antons ögon var rätt kladdiga och gryniga - jag förstod rätt snabbt att de måste vara ögoninflammation. Läste lite snabbt på sjukvårdsrådgivningen hemsida att det är smittsamt. Jahapp där flög helgens alla inplanerade trevligheter i kras tänkte jag.

Men med tanke på att han varit på tiptop humör så umgicks vi ändå med Ida, Malin och Erika på lördagskväll. Det bjöds på grillat hemma hos Ida. Johan som samma dag börjat känna sej lite småsjuk totalvägrade att stanna hemma fast jag sa att jag kunde gå med ungarna själv så att han kunde ligga hemma och vila sej. Johan somnade med Anna på Idas soffa redan vid 20-tiden på aftonen och Johan vaknade inte föränn vid midnatt.

Jag fick en supertrevligt kväll med tjejerna i alla fall. Spel och god mat med dessert och snask, kan det bli bättre i glada vänners sällskap. Anton var också helnöjd då han fick tre brudar efter sej som hela tiden var på bus och lekhumör och bjöd på karameller under hela kvällen. Tack tjejer!

Söndag åkte vi på Anton och Annas kusinträff hemma hos min systeryster i Piteå. Brorsan och hans familj var också där. Vi åt gott - Jenny hade lagar inbakade kycklingfilér. Om jag minns rätt innehöll de soltorkade tomater, oliver, vitlök och basilika. Farligt gott! Till detta serverades en jättegod sås, bandpasta och grönsallad. Desserten stod Johan för och han hade tilrett en Tryffeltoppad kladdkaka med vaniljglass! MUMS.

Just nu finns det bara en enda människa på denna jord som kan få henne att skratta.
Hennes alldeles egna storebror.
Världens bästa Anton!

Det är synd om Anton. Han har åkt på ögoninflammation och det oroar mej för helgens alla trevligheter. Imorgon ska vi äta middag hemma hos Ida med alla mina flickvänner. Antons längtan att få träffa dem är obeskrivlig men nu när han åkt på ögoninflammation som är rätt smittsamt så är det kanske ingen bra idé att han får träffa dem. Han blev så besviken när jag försökte förklara det för honom ikväll. Han grät. Vi får se hur han mår imorgon och vad tjejerna säger.



"Det finns en prinsessa som är så fin att hon bara bajsar medan hon sover."
Med den meningen började handlingen av en bok jag påbörjade en gång, längre kom jag inte i den boken, men nu vet jag i alla fall vem den handlar om. Min prinsessa har bajsat i sömnen tre nätter i rad nu. Jag förstår inte varför hon inte gör nr 2 på dagtid istället. Personligen anser jag att det är mer bekvämt - fast iof har jag aldrig provat hennes alternativ.

Vissa mornar får man skylla sej själv
om man tvättar glasögonen med munspray
för att därefter spruta två duschar med ren optik i munnen.

Började onsdagsmorgonen med att lämna Anton på förskolan. Två ur den ordninare personalen är hemma och vabbar då deras barn har åkt på den här nya influensan som verkar vara himla populär. Så det var riktigt krisigt där då de bara var två förksolelärare på ca 12 barn. Dessutom får de inte ta in fler personal pga dessa kristider. Hur tryggt känns det som förälder att lämna sitt barn på ett ställe där det inte är säkert att han får den uppsyn som behövs? Om inte svininfluensan och lågkonjukturen försvinner snart så blir jag knäpp! Hörde via ryktesvägen att min lillebror åkt på fläsksjukan (RASMUS - Notera att jag skriver om dej) då han går på den "berömda" Kågeskolan där både lärare och elever åkt på sjukdomen. "Det här är naturens sätt att rationalisera ut de svaga - de starkaste överlever" eller hur det nu var. 

Jag och Erika gick broarna igår. Det tog cirka 90 minuter så det gick i rätt bra fart. Jag har inte träffat Erika sen... augusti?? Förstår inte varför de ska bli så sällan, men ibland blir det bara så tyvärr. Vi hade i alla fall himla mycket att tala om - det var nog därför promenaden gick så fort. Väl hemma fick Anna sin doppresent av Erika som inte kunnat ge den på högtisdagen då hon var bortrest till Mallorca. Därefter slängde vi i oss lite lunch innan vi promenderade och hämtade hem Anton. Väl hemma igen fick även Anton paket. Varför kanske ni undrar? Jo för Anton har dopdag idag och som gudmor ska man komma ihåg att fira den (eller hur Erika ;) ) Han fick modellera och ett pussel i form av en klocka.

När Erika lämnat torpet kom Johan hem i samma veva som jag åt lite middag. Jag åt före de övriga familjemedlemmarna då jag bokat in att gå på bio med Emelie. Vi såg Julie & Julia. En riktigt tjejfilm men det måste erkännas att jag störde mej otroligt mycket på Meryl Streeps röst i vissa lägen - men det kanske bara är jag som inte tål henns röst när hon utbrister BON APPÉTIT! Kul film men det räcker att jag har sett den en gång.

Filmen handlar om en tjej som hamnar i en 30 års kris beslutar sig för starta ett gigantiskt matprojekt och börjar laga 524 maträtter allt enligt recepten i Julia Childs ”Mastering the art of French Cooking”. Hon bloggar om sina missöden och kulinariska höjder och hamnar i ett matmecka och träffar nya vänner.

Här är trailern för er nyfikna





När filmen var klar skjutsade jag hem Emelie som även bjöd in mej till hennes lägenhet. Vi har bott ca ett år i samma stad men aldrig har jag tidigare fått inbjudan till hennes lägenhet så det var en ära att till slut få se hur hon bor. En jättemysig vindsvåning som jag själv skulla kunna tänka mej att bo i om inte mina underbara barn funnits med i bilden. Jag kan faktiskt inte minnas när jag var hemma hos någon utan att ha något endaste litet bihang med mej. Jag tror sist var för ganska precis ett år sedan. Jag var relativt nygravid med Annagumman och jag var hemma hos Erika. Monika var där - det var kväll och jag höll på att somna på Erikas säng ett flertal gånger pga graviditeten som gjorde mej fruktansvärt trött.

Idag är det torsdag.
Jag och ungarna har varit och handlat mjölk och satsumas. Jag förstår inte hur de kan vara så gott med satsumas så här års. Men vissa saker behöver man inte förstå.

Nu ska jag se Pettson och Findus med Anton som jag lovat.
Ha en bra dag!

tre ord:
Jag Älskar Dej!

Grattis gumman på din halvårsdag!