Helgen har varit finfin. Jag har gosat, lekt och busat med ungarna nonstop de senaste dygnen precis som om dessa dygn skulle varit de sista i mitt liv. Det känns faktiskt en smula så. Jag vet, patetiskt. Jag börjar jobba imorgon. Det handlar om ett sommarjobb där jag jobbar tre veckor därefter ledig tre veckor och till sist jobba ytterligare tre veckor, totalt sex veckors jobb i sommar.
Jag som varit hemma med min barn i två år har nu lämnat bort dem för veckan och jag lovar det känns i hjärtat. Jag och Johan beslöt oss för att inte ha dem på förskola i sommar då det bara handlar om dessa tre veckor som vi kommer behöva pussla med barnvakter, vilket betyder att ungarna får träffa en massa släktingar vilket bara är kul för dem. Johan kommer vara pappledig andra perioden jag jobbar vilket känns fantastiskt då han tyvärr inte fått vara pappaledig med Anna ännu.
Anton är hos Johans föräldrar och Anna är hos min mormor och morfar. Efter att vi lämnat av Anna ikväll så kunde jag inte hålla mej. Det är helt klart jobbigast för mej. Barnen älskar att vara med dessa människor som vi överlåtit ansvaret till i veckan men det är det att jag klarar inte av att vara utan mina ungar. Innerst inne vet jag att jag tycker det är nyttigt för mej och barnen att vara ifrån varandra ett par dagar. Men ändå är det så himla svårt!
Ja, jag grät som ett barn i bilen hem, ni vet precis som när man fått ett dödsbesked eller något liknande. Jag försökte att inte gråta genom att knipa igen ögon de hårdaste jag kunde och bara andas långa djupa andetag. Till slut fick jag så ont i halsen av allt flännande att jag bara inte orkade mer. Tårar är otroliga, ibland är det som om allt bara blir bättre efter man fällt några tårar.
Johan föreslog lite
Geocaching - jakt. Egentligen kände jag mej inte alls peppad men det var kul. Vi hittade två cache:ar ( ? fråga mej inte hur det stavas eller uttalas ) av tre som vi letade. Det kändes också faktiskt lite märkligt att jag och Johan tillsammans UTAN barnen kunde leta tillsammans. Annorlunda känsla verkligen men väldigt trevligt att få egentid tillsammans.
Nu ska jag göra en kopp te innan sängdags.
Imorgon gäller det att vara piggelin!
Natti natt