Sms:ade Emelie på förmiddagen i hopp om att hon hade tid och lust att komma över och umgås i afton. Desvärre svarade hon att hon var hemma i skogen (och inte i sin lägenhet i schtaan som jag hoppats på). Men turligt nog fick hon tag på en bil och kunde bege sej de närmare 4,5 milen hit (enkel väg) bara för min och Antons skull! Anton blev helt överlycklig att få någon att leka med då "gamla mamma" inte alls leker lika bra lekar som tant Emelie. Under Earth Hour tyckte Anton (som då var vaken på övertid) att det blev lite väl jobbigt att gå omkring i ett mörker trots de närmare 30 stearinljusen som lyste upp lägenheten så han fick tillåtelsen (det gick snarare inte att säga emot honom) att få ha sin ficklampa tänt. Mysigt hade vi i alla fall och under denna timme somnade Anton i mina armar. Jag Älskar när han gör det - känns verkligen som att han blir min lilla bebis igen då.

---

Näe, nu är det dags att gå och borsta bort tandmonstren och sedan släcka ner för ytterligare några timmars Earth Hour - för jag är riktigt superdupertrött!

Go'natt