Nyligen hemkommen från morgonpromenaden. Det är så jag ser det. Först drar jag Anton på pulka till förskolan och sen går jag på min morgonpromenad -trots att det är samma väg tur o retur. Jag har kommit fram till att morgonpromenaden är den tid som bara är min.

Det här med att vara arbetslös arbetssökande är en kategori för sej. Här om veckan släppte jag komentaren "Hur ska jag ha tid att söka jobb när jag inte ens har tid att vara arbetslös?!"  Jag är näst intill jämnt fullbokad eller har saker inplanerade. Min nästa oplanerade tid är på måndag, efter jag lämnat Anton på förskolan, såklart. Visst, jag erkänner - de flesta av mina aktiviteter hänger inte på liv och död. De flesta av mina inplanerade aktiviter är rätt trevliga. Eller i alla fall trevligare än att gå runt fem timmar per dag och söka jobb. Just nu i skrivande stund känns det som att det börjar bli dags för mej att utan dåligt samvete kunna ta det lugnt fram till bebisen kommer (även om det är två lååånga månader kvar). Jag är nästan säker på att jag kommer hinna jobba mej less innan det är dags för pensionen. På tal om pension! som min mormor brukar säga "Jag har aldrig haft så fullt upp som när jag blev pensionär!" Och jag tror faktiskt att man kan dra en jämförelse där mellan att vara arbetssökande och pensionärslivet om inte så har vi kanske på ett ungefär lika stor liten inkomst i alla fall.

Idag är det semeldagen!! Fast det lär nog inte bli några semlor i detta hushåll idag - även om jag har kvar några semelbullar i frysen. Jag och Johan pratade om det imorse, det känns som det redan varit fettisdag då vi hade ett semel-il i slutet av januari-början av februari. Vi får se om jag passar på att överasska honom med en semla när han kommer hem från jobbet vid halv tio ikväll.. vi får väl se, för jag tror han inte skulle ha något emot det.