Söndagens utflykt till Julparken i Lycksele började tiiiiidigt då min mormor och morfar var här redan klockan åtta på morgonen för att hämta Anna som jag valt att inte ta med då jag skulle tro att det kunde bli för kyligt och långtråkigt för henne. Och det visade sej senare att det var ett mycket klokt beslut av mej.

Klockan 10 på förmiddagen hämtade jag och Anton upp Emelie vid Svanström och därefter var vi på väg mot tomten!


Tomtens hus. Hur mysigt ser inte detta ut?!

Tomtens renar stod parkerade utanför.

Relativt mörk bild på tomten själv.
Anton var rätt så blyg men efter en stund fick min son fram sitt namn,
vart han bor och att han önskar sej en sparkcykel i julklapp.
Tomten anteckande allt och lovade att komma på julafton.

Emelie valde fel skor för dagen och tvekade inte att
värma tassarna framför tomtens eldstad.

Vi gick och kikade på de djur som bor kvar i parken vintertid.

Fjällrävar. Visste ni att det bara finns kvar mellan 45-60 stycken fjällrävar
i Sverige? Trots att man stödmatar så är dödligheten bland ungarna närmare
80%. Huvvaligen säger jag då.

Rödräv.

Järv.

Gutefår.

Lodjur.

Sen frös jag så mycket om händerna att jag inte tog någon bild på vargarna eller sälarna. Typiskt. För att värma händerna gick vi till pysselstugan och julpysslade litegrann.






På vägen hem svängde vi in på Frasses i Lycksele i hopp om att få träffa Rabih från Idol. Men det fick vi inte tyvärr. När vi tryckt skrovmål klart var klockan närmare 17 och vi begav oss hemmåt. Vi hade god tid på oss då jag först skulle lämna Emelie åter i Svanström sen åka och hämta Anna i Valliden för att därefter hämta Johan på gamla falmark då hans plan skulle landa klockan 20.

Men vad händer då??


Jippie *suck* PUNKTERING!!

Fast alla som har träffat Emelie vet hur hon är. Hon får en på  glatt humör oavsett om vi kört fem mil från Lycksele, vi är mitt ute i skogen, noll trafik runt omkring och det är kolsvart ute. Som tur var lyste fullmånen men dock var det lite molnigt och då är det tur att jag har världens klokaste mormor. Förra veckan fick jag en ficklampa av henne som jag skulle ha i bilen och tror ni den kom till bilen? Jo, för på morgonen denna dag tvingade mormor mej att packa ner ficklampan i min ryggsäck som jag skulle ta med till Lycksele.

Med raska steg och i tron att vi (jag och Emelie) var förare av en formel1 bil som skulle få nya däck på mindre än 30 sekunder gick vi mot bagaget för att plocka fram reservdäcket. OM INTE bagaget nu hade frusit igen. Plan B var att ta sej in i bagaget genom baksätet av bilen. Dock gick det inte så smidigt som vi trott och efter att vi kämpat på i en timme ringer jag Johan om råd. Efter många samtal fram och tillbaka om råd hit och dit så kom vi fram till att vi fixar inte det här själva. Klockan strax innan 20:00 kom hjälpen i form av Johans mamma och morfar. Om inte de hade kommit hade vi nog stått kvar än.

Jag ringer mormor och ber hon och morfar åka till Skellefteå med Anna då Johan inte har någon nyckel till lägenheten vilket de har. Johan fick ta flygbussen till schtaaan.

Efter att gammlefar Fredrik kämpat på med bagaget så fick vi oss till slut in genom baksätet och ut kom reservdäcket. Efter att de satt där de skulle beslutade sej Anton för att åka med sin farmor hem till Högheden och jag och Emelie kunde till slut fortsätta färden hemmåt.

Strax efter 22-tiden var jag hemma i Skellefteå. Anna sov och Johan hade gjort första advent fika med glögg och pepparkakor till oss två. Det blev ett riktigt mysig dag om man bortser från denna lilla detalj som förstörde rätt mycket; en glasbit - inte större än 3x2 centimeter.

TUSEN TACK för all hjälp till Fredrik, Berit, Leif och Johan såklart.