Sitter här framför datorn och förtär lunch. Jag hittade en matlåda lasagne i frysen som jag värmt upp så pass att jag bränner mej om tungan. Typiskt.

Igår fick Anton jullov från förskolan och redan samma dag följer han med sin farmor och farfar till Högheden. Det känns som att det var hundra år sedan jag fick kvalitetid med min son. Bara han och jag. Men nu är han som sagt i högheden och busar på och har det bra så jag får vänta. Han trivs mycket bättre i Högheden där han får vara ute och leka och busa med hundarna än här hemma på torpet mellan betongen. Jag längtar verkligen tills vi flyttar. Hemnetknarkare som jag är letar jag varje dag efter huset med stort H. Dock dyker det aldrig upp och så här just innan jul verkar det inte vara någon större rusning att få sälja sin bostad. Det är bara att vänta och leta vidare.

Häromkvällen bakade jag ett pepparkakshus. Jag hade tänkt limma ihop det med limpistol men det satte Johan stopp för vilket medförde att han fick bli den som skulle bränna sej på sockret i år för jag hade ingen större lust. Efter många kras och några nya delar som jag snabbt bakade ihop så fick jag dekorera huset.

Så här blev 2009 års pepparkakshus:

2008 såg huset ut så här. Inte helt olik min drömhus faktiskt.


Nu vaknar Anna. Måste gå.
Vi höres.