Ont i tassarna
Datum: 2009-08-11 @ Tid: 22:27:40
Anton är i Högheden så morgonen började med en lång sovmorgon!
Vid 13-tiden kom min "gamla" jobbarkompis Agnes med hennes son Micko (som bara är 13 dagar yngre än Anna). Vi trasskade mot schtaaaan där vi shoppade loss lite smått och gott till våra små hjärtegryn. Av någon anledning är det tusen gånger roligare att köpa till dessa små än till sej själv, märkligt men sant. Därefter begav vi oss till Café Lilla Mari där vi fick i oss lite fika. Mäktigt men gott.
En dress som blir perfekt till de kalla höstdagarna!
En ko-pyjamas! (Micko fick en likadan)
Barbapappasockar.
Dyra men fina.
Kul att det är ett par i udda färger.
Micko fick likadana.
En bitring med vätska i som
är perfekt nu när Anna börjat
få tandvärk. Efter en stund i
kylen blir denna god att bita på.
Micko fick en likadan av sin mormor,
dock var hans blå.
Efter drygt fem timmar (som kändes som typ två timmar) skildes vi åt. Egentligen är det rätt märkligt, Agnes bor också på a-torp men aldrig tidigare har vi sprungit på varandra. Men det ska det bli ändring på!
Micko och Anna
När jag väl var hemma igen var det dags att spisa. Men någon ork till att ställa sej vid spisen fanns dock inte. Jag och Johan tog på oss ytterskorna - packade ner Anna i vagnen och begav oss mot schtaan igen för att förtära dagens kvällsmat på Dallaz. Jag försökte tänka sunt och beställde en kycklingsallad, den var god!
På hemvägen tog jag och Anna (Johan gick hem då tassarna inte längre bar honom) en extra tur till Statoil på mackvägen. Böcker som jag och mormor beställt förra veckan hade kommit.
Dessa ska Anton få när han kommer hem.
Jag gillar starkt barnböckerna av författaren JanLööf.
Bilderna är roliga och texten lagom lång för ett barn att höra på.
Väl hemma kikade jag på cykeldatorn som Johan monterat fast på barnvagnen för att se hur långt jag rör mej per dag, över en mil har mina tassar gått idag. Bra jobbat till mej men nog känns det i tassarna. Jag skulle ha unnat mej ett par riktiga gå-långt-skor. Det får bli vid nästa inkomst.
Nu ska jag gå och dricka en kopp Ipanema innan jag kryper ner i sängen med boken som jag bokstavligen får mardrömmar av; Gömda av Liza Marklund. Jag gråter, nästan skriker och blir livrädd av boken men ändå kan jag inte sluta läsa den.
Go'natt
Vid 13-tiden kom min "gamla" jobbarkompis Agnes med hennes son Micko (som bara är 13 dagar yngre än Anna). Vi trasskade mot schtaaaan där vi shoppade loss lite smått och gott till våra små hjärtegryn. Av någon anledning är det tusen gånger roligare att köpa till dessa små än till sej själv, märkligt men sant. Därefter begav vi oss till Café Lilla Mari där vi fick i oss lite fika. Mäktigt men gott.
En dress som blir perfekt till de kalla höstdagarna!
En ko-pyjamas! (Micko fick en likadan)
Barbapappasockar.
Dyra men fina.
Kul att det är ett par i udda färger.
Micko fick likadana.
En bitring med vätska i som
är perfekt nu när Anna börjat
få tandvärk. Efter en stund i
kylen blir denna god att bita på.
Micko fick en likadan av sin mormor,
dock var hans blå.
Efter drygt fem timmar (som kändes som typ två timmar) skildes vi åt. Egentligen är det rätt märkligt, Agnes bor också på a-torp men aldrig tidigare har vi sprungit på varandra. Men det ska det bli ändring på!
Micko och Anna
När jag väl var hemma igen var det dags att spisa. Men någon ork till att ställa sej vid spisen fanns dock inte. Jag och Johan tog på oss ytterskorna - packade ner Anna i vagnen och begav oss mot schtaan igen för att förtära dagens kvällsmat på Dallaz. Jag försökte tänka sunt och beställde en kycklingsallad, den var god!
Min älskling <3
På hemvägen tog jag och Anna (Johan gick hem då tassarna inte längre bar honom) en extra tur till Statoil på mackvägen. Böcker som jag och mormor beställt förra veckan hade kommit.
Dessa ska Anton få när han kommer hem.
Jag gillar starkt barnböckerna av författaren JanLööf.
Bilderna är roliga och texten lagom lång för ett barn att höra på.
Väl hemma kikade jag på cykeldatorn som Johan monterat fast på barnvagnen för att se hur långt jag rör mej per dag, över en mil har mina tassar gått idag. Bra jobbat till mej men nog känns det i tassarna. Jag skulle ha unnat mej ett par riktiga gå-långt-skor. Det får bli vid nästa inkomst.
Nu ska jag gå och dricka en kopp Ipanema innan jag kryper ner i sängen med boken som jag bokstavligen får mardrömmar av; Gömda av Liza Marklund. Jag gråter, nästan skriker och blir livrädd av boken men ändå kan jag inte sluta läsa den.
Go'natt
Trackback