Skyltsöndag
Steg upp först imorse. Ville ha lite egentid med mej själv. Låter kanske helknasigt men ibland så är det de enda man önskar, att få vara själv en stund. Jag unnade mej en lång dusch och när jag åter kom tillbaka till sovrummet hade Anton öppnat sina ögon men låg fortfarande kvar och var sådär lagomt morgongosig. Jag satte mej på sängkanten och pratade med honom och de dröjde inte länge innan även Johan vaknat till liv. Pojkarna började genast busa och jag lämnade rummet för att ägna mej åt att göra i ordning frukosten.
Efter frukost dammade jag av en gammal julcd som jag lyssnade till samtidigt som jag slog in de införskaffade julklapparna. Fem julklappar på en timme - det kan man väl ändå kalla omsorgsfull inslagning!? Därefter fick jag avbryta mitt pyssel då det var dags att bege oss till schtaaaan och skyltsöndagen. Johan gick loss på julklappar så nu är han nästintill klar han med. Skönt.
Söndagar klockan 15:30 så finns det bara en plats som vi befinner oss på. Badhuset. Antons simlektioner vill han inte missa för något i världen. Idag märkte jag otroliga framsteg och för var gång man ser positiv förändring i utvecklingen så blir man så grymt glad och framför allt stolt! Johan tappade en leksak till botten av bassängen och Anton kan numer simma ända ner till botten och hämta upp den. Bara de att han kan dyka utan att hålla för näsan gör mej rätt avis men han kan till och med se under vattnet! Mammahjärtat är varmt.
Väl hemma blev det senmiddag och därefter blev det direkt i säng för lilleman som somnade på två röda sekunder.
Själv så är jag också rätt trött men ska hålla mej vaken en stund till. Jag kanske ska gå och slå in ytterligare några klappar för med den tid som det tar för mej att slå in ett paket så är det bäst att jag har lite framförhållning.
Imorgon ska jag till edda och simma lite, nu har det gått en vecka sen jag var där sist och min rygg protesterar grovt ikväll. Måste hålla simningen uppe!!
Glad söndagkväll
Vecka 19
21 nov - 27 nov 2008
Fostret: Små ljusa hårstrån sk. lanugohår täcker kroppen och till och med undersidan av fötterna. Det fina fjunet kan finnas kvar på vissa delar av kroppen efter födseln, t.ex på ovansidan av öronen. Ögonbrynen och ögonfransarna börjar markeras och på barnets fingertoppar finns helt unika fingeravtryck. Benen har nu kommit ifatt och är i rätt proportion till kroppen. Barnet ser ut som en färdig människa, i miniatyr.
Det är inte bara mamma och pappa som är stolta, även farmor och farfar är stolta och imponerade över Antons framsteg!! Kram till er alla! / farmor Berit
![](http://testtestmoa.blogg.se/images/2010/kommantera_88982023.jpg)