Klockan börjar närma sig 7. Johan har cyklat iväg till jobbet och Anton sover fortfarande. Det här är nog den lugnaste stunden jag upplever varje morgon. Min egentid.
Jag har insett att jag har en stressklump i magen som växer sig större och större hela tiden; jag vet inte varför men jag har känt mig stressad konstant den senaste veckan!! Idag ska jag och Sandra fixa björkris till skrindan som ska kläs imorgonkväll. Imorgon är det stipendieutdelning och tårtkalas på skolan och sedan drar klassen till Drängsmark och klär skrindan tillsammans. Efter det så ska jag åka och handla det sista till studentlunch/middagen som jag kommer att hålla på torsdag hemma hos föräldrarna då de har större plats för en massa gäster än vad jag har. Enligt mina beräkningar blir vi närmare femton personer.

Det viktigaste när man har en stressklump är att hålla ordning på allt, gärna i en almanacka men jag försöker hålla koll på allt i huvudet istället det är kanske därför jag är så trött hela tiden; min hjärna har kanske blivit maxad! Jag vet inte om det är fysiskt möjligt men det känns nästan så. Tur att jag har Johan som kan hjälpa mig med allt jag ber om.