Ägg
I början av denna vecka införskaffade Johan nya fiskar till akvariet.
Tre stycken Hemichromis bimaculatus (rödciklid).
Idag torsdag har de lagt ägg!!
Det är så spännande. Tänk om det blir små yngel!
Vi har inte så stora förväntningar då vi har ett flertal
fiskar som gillar att äta just fisk, tyvärr.
Men det är ändå spännande och de blivande föräldrarna är
så söta med varann och dessutom turas de om att vakta äggen
- jämnställd ska det vara!
De ca 300 äggen(!!) ligger på trästocken
Rättvis bild som visar den otroligt
vackra färgen på denna fisk.
Anton 4 år!
Vuxenkalas på sin mors sida har han hunnit med och alla presenter har hunnit testas och vilken lycka när nästintill alla paket innehöll Blixten MacQueen prylar. Som grädde på moset fick pojken även en Blixten tårta! Kvällen avslutades med filmen Bilar (för femhundrasjuttioelfte gången!!).
Antonlycka.
5 ÅR
Igår firade jag och Johan fem underbara år tillsammans.
Jag ska inte sticka under stolen med att dessa år både gått upp och ner i vissa perioder men idag kan jag med gott samvete säga att vi aldrig varit lyckligare. Tänk att bara jag, en helt vanlig Johanna kan få känna denna lycka. Tack Johan för att jag fick vinna ditt hjärta - jag ser fram emot att fortsätta leva det här livet med dej, det kan inte bli bättre.
Ett ord: KÄRLEK!
Men för livet
Bra jobbat mamma Johanna, bra jobbat! (eller så inte)
Det hela började med att lillgumman vaknade pigg och alert vid 7-tiden.
Vi tassade till rummet där jag la omkull mej själv på soffan och småblundade till nyhetsmorgon. Efter en stund ser jag med suddig blick att Anna håller något sprattlande i sin lilla hand. Av hennes blick att dömma såg hon mäkta stolt ut tills jag inser vad det är. ETT LÅNGBENEKRANK! (harkrank, farfarsmygga etc)
Pedagogiskt riktigt hade varit att jag lugnt och sansat öppnat upp hennes lilla hand och släppt de livrädda flygfäet fri och samtidigt sansat i lugn ton talat om för min dotter att man ska vara snäll med djur.
Istället grips jag av lätt panik då jag är mindre förtjust i allt som har med kryp och flygfän att göra. Jag börjar lite lätt hysterisk att skrik "ANNA! SLÄPP!" Precis som till en hund som ska lyda ett kommando. Anna förstår mej inte och blir istället livrädd för mitt skrik och börjar gråta hysteriskt vilket resulterar till att hon bara knäpper sin lilla hand hårdare. Hon blir så rädd att hon sträcker upp sina små armar mot mej för att jag ska plocka upp henne och skydda henne mot världens alla onda ting.
Som tur var så när hon gör detta moment så sträcker hon ut alla fingrar för att nå så högt hon bara kan och långbenekranket såg genast sin chans och flög sej fri så gott han kunde med avsaknad av ett ben eller två.
Sådärja. Nu har hon fått men för livet.
Jag måste seriöst gå i terapi eller något liknande
för vem vill föra över fobier till sina barn??
Puckade jag.
Blomster
Här ovan visas bilden på de två solrosor som ungarna fick av Sandra.
Bilden är tagen i slutet på maj och nu ser de ut såhär:
Det börjar bli trångt om rötterna för dessa två men jag vågar inte plantera dem i marken då jag är rädd att någon ligist kommer att ofreda dem därför är det bara att hoppas att det finns tillräckligt mycket växtkraft för att dessa ska slå ut snart!
Dessa två har börjat blomma!
Fick även ytterligare en sort men den har inte slagit ut riktigt ännu men Sandra, jag lovar den lever och när den börjar blomma ska även den memoreras. Typisk mej bara att jag inte är så bra med blomsternamn... kanske en dag när jag får en egen trädgård så ska jag försöka visa lite mer intresse med blommor men just nu räcker det med att jag lyckas hålla de jag har vid liv.
Ha de gott!
Lycksele Djurpark
Som synes hade vi en riktigt trevlig dag och då är detta bara ett litet urval av alla bilder som fångades under dagen! Barnens lyckomätare var på topp hela dagen och likaså var det för mej och Linda. Kanondag helt enkelt. Därefter bjöds det på middag hemma hos svärföräldrarna och därefter blev det en spontan övernattning!
Söndag var vädergudarna inte på vår sida. Regnet vräkte ned och åskan var inte på något vidare humör, det dröjde inte länge innan även blixten hälsade på och passade på att göra hela Högheden strömlöst! Vi åkte hem efter middagen som tillredes utomhus över öppen eld då tydligen spisen krävde elektricitet.
Nu är vi hemma i Skellefteå och jag passar på att njuta av min sista semestervecka. Denna vecka kommer jag hinna träffa min gamla vän Monika och hennes Danil som är på Sverigebesök - det ser jag fram emot! På torsdag händer det något speciellt, min mamma fyller 50 ÅR!! och detta ska hon fira med öppet hus där hon bor så ni kan ju gissa var jag lär befinna mej under dagen och kvällen.
Näe nu är det dags för mej att göra något vettig(are).
Ha de gott!
Konst
Mandelkubb
Varma heta härliga dagar!
Vi bara njuter av dagarna jag och barnen. Anna sover som en gris på dagarna - hon som brukar sova mellan klockan 12-14 på dagarna somnar redan vid 10 och sover till 14-tiden. Det måste vara värmen som gör det. Anton är uthomhus så mycket det går. Han bjuds på fika hos "gammeltanten" och därefter är det alltid någon förälder som bjuder kvarterets alla ungar på glasspinnar i lekparken så snart måste det nog införskaffas en tröjja till min son med texten "MATA INTE BARNET". Det är inte det att jag är otacksam eller så men Anton som har nog svårt att klara av att äta riktig mat i hettan lever på glass och fikabröd vilket resulterar till S.O.C.K.E.R.C.H.O.C.K dessutom tycker jag att man inte ska mata andras ungar utan att fråga om lov - jag menar tänk om han är allergisk mot något de förtär han med (nu har han iof ingen allergi, men OM) dessutom har man ju hört talas om fula gubbar som bjuder barn på godis. Näe, jag blir bara lite lätt irriterad fast det kan inte Anton förstå, han får gottgott varje dag nuförtiden så han klagar inte.
På tal om gottigottgott. En RIKTIG sommar måste innehålla hembakade mandelkubb! Jag hade hoppats på att mamma skulle bjuda på hennes supergoda kubb när jag var där förra veckan - dock hade hon inte hunnit baka några ännu, så ikväll passade jag och Johan på att baka egna mandelkubb! Något vi båda var helt nybörjare på. Det var faktiskt inte alls svåra att göra men... de smakar inte alls som min mammas eller som Johans mormor brukar göra dem. Varför?
Anton cyklar
Johan fick bokstavligen springa för att hinna ikapp sin son.
Ett par timmar senare klarar han av alla momenten inom cyklandes grunder med väl godkännt! Starten, cyklandet och bromsadet extrating han snabbt lärde sej var att göra bromsspår i gruset samt stå och cykla.
Världens lyckligaste Anton har världens stoltaste mamma ska ni veta.
Anna då?
Ja hon har tassat runt som en annan nakenhare i härliga Högheden idag.
Toppenhelg utan tvekan!
Ha de gott och lev väl
Stadsfesten
Morgonen började med regn. Jag och barnen höll oss mellan betongväggarna på förmiddagen och bakade ett gäng arraksbollar efter Leila Lindholms recept. Smarrigt värre vill jag lova!
Efter lunch sken solen och termometern visade jättevarmt så vi letade oss innåt mot schtaan där Stadsfesten slagit upp portarna för året. Jag föll pladask för ett stånd där de sålde "Gör-din-egen-tröjja". Köpte genast varsin åt ungarna, bara 150 kronor - det tyckte jag var överkomligt då tröjjorna dessutom verkar ha en himla fin kvalité.
Anton valde både stil på texten och motiv själv.
Jag fick bestämma färgerna. 
Annagumman hade inte mycket att säga till om - men visst blev den fin!
Sen blev det ett himla tjat om heliumballonger från sorken min. Men 80 kronor för en heliumballong som ändå bara är kul den första timmen tyckte jag var dyrt därför tackar jag Clas Ohlson som GRATIS delade ut heliumballonger till alla barn. Helt plötsligt fick bägge barnen varsin ballong och jag hade råd med festis till ungarna.
Kalasdag när alla är nöjda!
Dag 3
Jag blir irriterad över att detta är vår enda semestervecka tillsammans under hela året och han spenderar 4½ dag borta från sin familj. Det är inte det att jag inte unnar honom det. Jag menar oss tre träffar han varje dag och har hela helger med oss till skillnad från hans vänner som han träffar hur ofta då? ett par gånger per år kanske. ÄNDÅ sitter jag här och surar?!!
Jag kan inte åka själv till stranden/badhuset med ungarna för jag tycker det krävs en vuxen per barn och vill inte riskera något. Djurparken skulle väl iof jag kunna åka till ensam men det känns lite småläskigt att åka så långt med ensamt ansvar. Jag "brukar" få punktering på vägen dit och vad skulle jag göra då om jag var helt ensam med ungarna mitt ute i ingenstanns.
Jag vill göra familjegrejjer tillsammans med Johan och ungarna!
Skönt att få skriva av sej lite för någon att prata med har jag inte haft de senaste dagarna förrutom ungarna då. Dock är Anna en liten gnällspik som vanligt och blir sur för minsta lilla, kanske är det tand nummer 9 som är på gång eller så kan det vara mitt humör hon ärvt, stackarn i så fall. Tur är att Världens Bästa Anton finns som hjälper mej med allt i hushållet.
En stor eloge till ALLA ensamma mammor och pappor! Jag menar, jag har varit utan Johan i 3½ dygn och redan nu är mina ringar under ögonen mörkare än natten (nu pratar jag vinternatt ifall ni undrar). Jag blir irriterad över smågrejjer (ja som ni nu läst här ovan) och är så trött att jag inte ens orkar sova. Jag skyller allt ovan på pms just nu bara för att jag inte vill ha några anklagelser. Men annars är allt bra!
Håller på att längta ihjäl mej till imorgon då Johan kommer hem och jag håller tummarna att jag får en lååång sovmorgon på fredagmorgon - det borde jag väl ändå förtjänat tycker jag.
Tack för att du finns Världens Bästa Anton!
-*Antoncitat*-
- Vad duktig du är Anton! Du kanske kan bli kock när du blir stor?
Anton blir på direkten jätteledsen men får ut mellan snyftningarna
- Men mamma... jag vill ju bli pappa när jag blir stor...
19 Juli 2008. Anton med sin stora idol, hans egen pappa!
Rosa tröjjor & harkrank
I skrivande stund är Johan i huvudstaden. Han besöker sin vän Magnus och hans Martina! Visst hade det varit kul att följa med ska erkännas men jag är dock lika lycklig som får vara hemma med mina ungar.
Helgen har varit toppen! För det första gick både jag och Johan på semester i fredags. Detta firades med att ungarna kom hem från deras farmor och farfar respektive deras gammelmormor och gammelmorfar. På lördag förmiddag styrde vi kosan mot Piteå för att uppvakta min syster som fyllt år. Jag och storebror med familj gick ihop om ett äppelträd samt en vinbox till henne - jag tror (läs: hoppas) hon blev nöjd. Jag hann även med en snabbis i Piteå innerstad där jag köpte två nya t-shirts till Johan, en baddräkt till Anna samt gaturkritor till Anton. Till mej själv köpte jag... ingenting.
<- Hittade först denna rosa t-tröja till min Johan. Dock vet jag att denna kulör inte är någon tiopoängare i hans ögon därför köpte jag en backup i rött också och tänkte att man alltid kan lämna tillbaka på Jack & Jones i Skellefteå om han nu skulle totalvägra denna rosa. När jag väl fick honom att prova sina nya tröjjor så såg det mycket bättre ut än vad både han (okej jag erkänner, jag också) vågat hoppas på från början så bägge tröjjorna får stanna. Trist för min plånbok men det var det värt. Tänk bara vilket kraft jag bär på som kan få min älskade att gå från svarta t-shirt till att bära rosa tröjjor! Idag Söndag. Johan har åkt till Stockholm. Jag och ungarna har varit ute och plockat blommor samt tillbringat ett par timmar i lekparken. Med andra ord en riktigt lugn och framförallt gode varm dag! Vill inte ens tänka på hur varmt det skulle blivit om inte hela himlen varit täckt av moln. Jag menar klockan är strax efter halv elva på kvällen och det är 22 grader varmt utomhus(!) Här inne vissar termometern 30(!!!) grader.. så går det när man bor mellan betongväggar.
Nu när Johan flytt till annan ort så är det jag som står för matlagningen i detta hushåll. Jag är ingen vidare kock men brukar ändå få till hyffasde rätter när jag vill. Dock känns det inte så roligt att laga en god söndagsstek till mina avkomlingar då de enda de vill ha är makaroner och korv eller snarlik "tråkmat". Dagen till ära: MAKARONER OCH KORV!
Nu ska jag lära er alla därute som har några kilon att bli av med hur man snabbt och enkelt kan avstå från en hel middag. Barnen satt vid bordet och jag serverade dem dagens "gourmémåltid" jag häller de sista makaroner från kastrullen på mitt tallrik och tar några brända korvbitar på sidan. Efter att jag ätit ungefär hälften av min måltid får jag se något på mitt fat. Något som genast får mej att spotta rakt ut det jag fortfarande har kvar i munnen. "Mamma! Varför dregglar du?" Undrar Anton lite försynt från andra sidan bordet medan han forsätter glupskt att äta sin mat. En KOKT harkrank (långbeneskrank eller vad de nu kallas) hade uppenbarat sej framför mej. Garanterat inte giftig och jag kan lova att korven till middag garanterat innehöll värre saker än denna rätt stora beniga flygfä. Jag tappade matlust och aptit på mindre än noll sekunder och fortfarande kommer jag på mej själv spottandes i tid och otid. USCH säger jag bara USCH!!
Nu ska jag ut en sista sväng i tvättstugan.
Därefter blir det sängen.
Imorgon blir det Leos Lekland för hela slanten!
Både jag & och ungarna längtar.
Ha de gott. Godnatt!
