Hade förväntat mig en riktigt tråkig och ensam helg hemma - bara jag och Anton.. visst det är egentligen hur underbart som helst att bara få rå om honom men även mammor behöver socialt umgänge med vuxna människor. Johan åker till polaren Daniel i Umeå till helgen och jag sitter ensam kvar, hemma i stan instängd i en betonglägenhet... Men tur är väl då att man har världens finaste bästis som ringer kl 22 en onsdagkväll och frågar om jag har lust att komma till Kågewalley på tacos på lördag tillsammans med ida och malin. Mina smilgropar växte sig upp till öronen. En kväll tillsammans med mina bästa vänner; det kan inte bli bättre!! Dessutom saknar de Anton och bara de orden gör väl att man känner sig ännu mer välkomnad. Längtar redan.. kan det inte bli lördag snart?!

Erika - vad vore jag utan dej?